onsdag 29 oktober 2008

Inte bara expat med svullen armbåge

Då min armbågssvullnad inte hade gått ned efter fyra dagar utan istället spritt sig till hela underarmen kände jag att det var läge att ta ett snack med en läkare. Den initiala kollen på Mount Elisabeth Hospital visade att jag hade feber, 38,2 grader, och infektionsvärde från blodprov visade 93 istället för normalvärdet mellan 1 och 10. Allt tydde nu på att min slemsäcksinflammation (olecranon burstitis) utnyttjats av elaka bakterier som startat ngt slags infektionskalas från armbågen hela vägen ned till handen.

När jag väl träffade den ortopediska specialisten doktor Toh Choon Lai så menade han på att det var lika bra att sticka hål i armen och göra en odling för att ta reda på vad för slags bakterier jag råkat ut för. Bara genom att titta på provet från armbågshålet såg dock doktor Toh att det var en långt gången infektion och han bestämde att det var lika bra att sätta in kraftig antibiotika och öppna upp och städa rent. Blev således inlagd på Mount Elisabeth Hospital förra fredagen för att de skulle kunna utföra det kirurgiska rengöringsingreppet. Blev kvar några dagar då de ville kolla hur såret, som till en början inte var sytt utan endast bandagerat, läkte. Ytterligare en anledning till att hålla mig kvar var för att kraftiga doser av antibiotika lämpligast injiceras genom nål i handen två gånger per dag. Det får man tydligen inte fixa själv hemma i servicelägenheten.

Som tur var så gjorde doktor Toh ett bra jobb med städningen plus att antibiotikan verkade få död på resterande bakterier. På onsdagen fick jag så lämna sjukhuset. Var först glad över det men blev lite besviken vid utcheckningen då det visade sig att Europeiska, som jag är försäkrad med via jobbet, inte täckte kostnad för enkelrum. Fick bittert lägga ut med mellanskillnaden mot dubbelrum. Utan att nämna några summor så var enkelrummen mycket billigare…

Igår sydde de till slut igen såret. Om 10 till 14 dagar kommer de att ta bort stygnen och jag kommer äntligen att kunna vara mig själv igen. En skillnaden mot tidigare blir dock ett troligtvis ganska ordentligt ärr på höger armbåge. Jag var först ganska glad över att det skulle bli ett ärr då jag hört att man skulle kunna få bra ersättning för väl synliga sådana. Tänkte att det skulle kunna kompensera för enkelrummet. Efter att ha snackat med Europeiska, AFA försäkring och Trygg Hansa fick jag klart för mig att ersättning för kosmetiska men får man endast om man råkat ut för något som betecknas som ett trauma = plötslig händelse, olycka etc. Slemsäcksinflamation på grund av överutnyttjande av armstöd passar tydligen inte in under denna definition.

Så vad har vi nu lärt oss av detta? Jo, tre ting...
- Om du råkar ut för en olecranon bursitis som inte nöjer sig med att svullna din armbåge utan även ger sig på resten av armen så uppsök genast läkare. Då slipper du förhoppningsvis kirurgiskt ingrepp då antibiotika bör kunna få död på bakterierna utan städning.
- Om du blir inlagd på sjukhus i land där sjukvård inte fungerar som i Sverige så se det inte som en vänlig gest om de frågar om du vill ha ett enkelrum.
- Om du skaffar ett kraftigt ärr så se till att du får det genom en händelse som är mycket traumatisk.

Slutligen, inte heller ”expat med svullen armbåge” är längre en bra beteckning på min identitet. Just nu passar nog ”expat som just blivit av med otraumatisk armbågsinfektion” bättre.

Ha det jätte bra tills nästa inlägg och njut av alla fantastiska bilder nedan.






---------------------------------------------------------------------------

Det började med en enkel olecranon bursitis

Vid gott mod trots besked om operation.

Det bästa med Mount Elisabeth var frukosten på sängenI doktor Tohs väntrum inför ett av alla mina återbesök.

tisdag 14 oktober 2008

Inte bara expat

Hej!

Börjar komma mer och mer tillrätta i Spore. Har dock funderat en del på vem och vad jag är. Fick svaret för några dagar sedan. Tydligen så omnämns vi som expats (Westerners living in non-Western countries) av Singaporianerna. Jag har känt en del på denna titel och börjar vänja mig. Dock finns det nog behov av att modifiera benämningen för att passa mitt nuvarande tillstånd. I mina ansträngningar att finna mig tillrätta har jag nämligen gått lite vält långt vilket straffat sig.

De första två veckorna har jag jobbat stenhårt för att lära mig alla funktioner på min skrivbordsstol och behärskar den nu tillfullo. Redan de första dagarna fick jag ordning på armstöden vilket gjorde att jag fick en ergonomiskt perfekt ställning. Jag vill minnas att jag även tidigare i mitt liv använt armstöd men troligen har jag inte haft de i precis detta läge. Hur som helst så borde jag ha tänkt mig för och inte litat blint på att armstöden verkligen gav mig det stöd jag trodde…

Om man repetitivt lutar spetsen av armbågen mot en hård yta kan man nämligen drabbas av olecranon bursitis. Detta innebär att man får en mycket stor svullnad på armbågen vilken sänker länkens rörlighet kraftigt och gör armbågen sjukt öm. Tydligen kan det ta ett par veckor innan en sådan svullnad går tillbaka. Den klipske har redan räknat ut att armstöden gav igen på ett sätt jag inte hade väntat. Vad lär vi oss då av detta? Sluta använda armstöd! Jag lovar att det är mkt svårt att hitta bra sovställningar med en ömmande olecranon bursitis.

Så expat, expatriate, kille som jobbat i stad i annat land o s v passar inte helt på mig. Istället bör man nog säga ”expat med svullen armbåge”. Förhoppningsvis kommer jag dock om några veckor kunna sudda ut svullen från min identitet. Till dess biter jag ihop och glädjer mig åt att jag smugglat in en tub zon i landet.

Vad gäller andra händelser under den senaste veckan så har jag bland annat dragit på mig en lätt ac-förkylning. Resten kommer jag inte att skriva om då jag här om dagen lärde mig att en bild säger mer än 1000 ord. Helt sjuk! Jag som trodde att det låg på typ 540.



Ustikt från balkongen
















lägenheten














Hotellentrén














Maten här är mkt god! Nedan rätt hag jag dock lagat själv.















Gott om både bygg- och containerkranar samt skepp som ligger och väntar på att gå in i hamnen




























I utsiktstornet















Singapores tidning the strait times täcker alla världshändelser















Orkidéträdgård. I bakgrunden vår projektledare Fredrik















Frusna drinkar på Tanjong Beach

torsdag 2 oktober 2008

Trevande bloggsteg

Hmmm, de första trevande stegen. Jag bloggar för första gången i mitt liv! Känner att jag inte riktigt vet hur bloggande går till så ser detta som ett litet test. Varför är jag då osäker? Kanske delvis på grund av att jag i stort sätt aldrig läst en blogg (förutom Negars och Nobuhiros, se länkar nedan). Känns en aning märkligt att starta innan jag förstått konceptet liksom. Funderar också på om det är ett tecken på självupptagenhet att blogga om man själv aldrig läser bloggar...

I alla fall, kom till Spore (Singapore alltså) i tisdags och börjar redan finna mig så smått tillrätta! Utropstecken då svårigheten i tillrättafinnande inte skall underskattas för en vanemänniska som jag. Ta bara sådana svåra saker som att dagligen jobb-klä sig för 30 grader och extrem luftfuktighet, lära sig att bo i servicelägenhet, fundera ut hur man tunar AC:n, vänja sig vid ny jobbdator samt förstå sig på badrummets annorlunda duschmunstycke. Detta borde ju kunna få vem som helst ur balans. Men men, hittills bra i alla fall. Skall bli mycket intressant att se hur det fortsätter, både med vistelsen och bloggandet =)

Ha det så bra tills nästa inlägg!

PS. Länkar till mina enda inspirationskällor:
Negar -
http://negganpamanhattan.blogspot.com
Nobuhiros -
https://www.sdn.sap.com/irj/sdn/weblogs?blog=/pub/u/29224
DS.


Det första bilderna - "på jobbet"